3 hundförare och 3 passkyttar i våran grupp idag, men vad hjälper det när jägarna är för fega för att skjuta?
Vid klockan0 09:40 så började Rapp skälla. Vi väntade en stund innan vi började gå på ståndet i lugnt tempo. När vi var 140 m ifrån så såg vi fortfarande inget men jag hörde hur älgarna stökade runt inne i tätskogen. Vi hann närma oss en bit till innan det började gå undan i gångstånd. 30 minuter senare blev det sken. Då passade älgarna på att springa rakt på Hanna och Åke, Älgarna tvärstannade och stod bara och glodde på de. Men Åke kunde inte komma till skott. Älgarna vände och nu följe även Åkes hund Troja med. Det var fyra älgar som Hanna och Åke såg.
Ekipaget med fyra älgar och Rapp och Troja i bakhasorna gick undan en bit innan det blev stopp på älgarna igen. Både Rapp och Troja skällde och Åke och Hanna gick på ståndet medans vi satt 200 m ifrån och passade. Åke och Hanna kom nära älgarna men det var så tätt så Åke kunde inte skjuta. De försökte flera gånger men det gick inte. De såg älgar men de kunde inte få det rätta läget. De djur som de hade sett såg ut som vuxna djur. Sedan blev det gångstånd igen. Hundarna hängde på och det gjorde även vi.
Vi ställde oss i kanten på en gallring, Åke och Hanna stod efter en liten stig och Hans stod en bit längre bort i skogen. Först såg Åke och Hanna älgarna igen, och sedan såg Hans de, men ingen av de kunde komma till skott. Sedan var det äntligen våran tur att se de. Först såg vi bara huvudet på de, men de vinklade och två av älgarna komma fram och stannade 25 m ifrån oss med bredsida och allt. Kanon läge, men eftersom vi hade koförbud så blev vi osäker. Det såg ut som kvigor båda två. Så Leif tyckte inte att jag skulle skjuta. (Och det är ju helt rätt om man är osäker). Vi stod och tittade på de, kollade efter kalvhår och annat som skulle bevisa att det var en kalv. Men icke, Älgarna fick gå vidare. Om bara kon hade kunnat gå bredvid kalvarna så hade man haft något att jämföra med, men kon gick bortanför skymd av buskar och träd. (Vi såg att det var kalvspår när vi kollade spåren)
Det blev återigen sken innan det blev fast stånd igen, Vi passade om och nu fick Hans gå på ståndet. Men han hade inte tur med sig heller. Han såg bara kon och sedan så gick ekipaget undan ännu längre. När det blev stopp igen så gick vi på ståndet. Jag hade kunnat skjuta kon, men kalvarna höll sig utom synhåll. Efter en stund så blev det sken återigen för att sedan bli ståndskall. Klockan var då 15:15 och Åke visslade in Rapp och Troja. Det började ju bli så mörkt att man knappt såg vad man siktade på inne i skogen.
Denna dag var nog en utav de mest spännande älgjakter som jag har varit med om, Ett enormt bra hundarbete. Synd bara att vi var för feg. Men det är bättre att avstå från skott. För ett skott som man har skjutit kan man inte ta tillbaka.
Kalvarna som vi såg var bland de största som Leif sett någonsin, Både såg ut att väga 100 kilo.( Det är högst ovanligt med sådana kalvar här i Jättendal.) Båda kalvarna var väldigt mörka och kon var ljusare.
Söndagens Jakt- Greger sköt en Kalv.
Nu när lördagens jakt blev en hel berättelse så gör jag söndagens jakt aningen kortare.
4 hundförare och 3 passkyttar. Greger fick skjuta en kalv för Åkes Hälleforsare Troja.
Bengt (Löken) fick tag på älg som gick i gångstånd rakt mot honom men älgarna vinklade och det blev sken. Rapp fick tag i något som kunde vara älg eller rådjur. Vi vet inte riktigt, men han kom tillbaka efter en stund.
Totalt denna helg blev det 1 kalv skjuten för laget.
Missnöjda jägare, detta kort togs efter att vi hade haft älgarna på 25 m på lördagen
Kalven som Greger sköt för Hälleforsaren Troja på söndagen
Älgjägare och hundar 
Greger kan stå med händerna i fickorna medans Åke gör jobbet
Slakteriet
Kalven flådd
Skottskador efter skotten som Greger sköt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar